Den 1 januari år 1975 antogs samlingsnamnet Försvarsmakten. Nästan 20 år senare, i juni 1994, bildades istället myndigheten Försvarsmakten. Med högkvarter på Lidingövägen i Stockholm och med konungariket Sveriges regering som överbefälhavare, leds Sveriges försvarsmakt av statsråd tillika försvarsminister Peter Hultqvist.
Försvarsministern utses av statsministern sedan mitten av 70-talet – en post som bland annat omfattas av rollen som statsministerns närmaste rådgivare i försvarsfrågor. Utöver försvarsministerposten finns det två riktigt höga poster inom Försvarsdepartementet: överbefälhavare och generaldirektör. Den prestigefyllda posten som överbefälhavare innehas av general Micael Bydén, medan posten som generaldirektör innehas av ämbetsman Peter Sandwall (i skrivande stund).
Försvarsmaktens organisation
Inom Försvarsmakten finns ett antal instanser som var och en har en chef, eller befälhavare som det oftast heter i militärsammanhang. Nedan presenteras de olika försvarsgrenarna inom den svenska Försvarsmakten.
– Armén
Armén (tidigare Kungliga svenska armén) är en av tre försvarsgrenar inom Försvarsmakten i Sverige. Grundad 1521 med den sittande monarken som chef, något som höll i sig fram till och med 1975.
1937 instiftades CA, Chefen för armén, en post som innebar att leda armén i fredstid. Posten avskaffades dock 1994 efter en stor omorganisation inom Försvarsmakten. Istället tillkom en ny post i form av Chefen för arméledningen och den förste att inneha den posten hette Per Sylvan.
I skrivande stund är det generalmajor Karl Engelbrektson som är befälhavare över den svenska armén och har så varit sedan 2019. Engelbrektson basar över något färre soldater än vad tidigare arméchefer har gjort, då antalet soldater har blivit färre med åren.
Arméns huvuduppgift är att organisera, utveckla och utbilda svenska förband inom områdena markstrid och luftvärn. De förband som ingår i den svenska armén är:
– luftvärnet
– ingenjörstrupperna
– pansartrupperna
– kavalleriet
– artilleriet
– signaltrupperna
– infanteriet
– trängtrupperna
– Marinen
Svenska Marinens främsta uppgift är att bevaka Sveriges vatten och kuster för att se till så att kontrollen förblir svensk. Sedan grundandet 1522 har marinen verkat inom en rad olika områden och i olika former. Men numera består förbandet av två vapenslag, nämligen flottan och amfibiekåren.
2020 utsågs Ewa Skoog Haslum till Sveriges marinchef. Hon ersatte Jens Nykvist som innehade posten mellan 2016 och 2020, som i sin tur tog över posten efter Jan Törnqvist (2014-2016).
– Flygvapnet
Svenska flygvapnet ska förvara Sverige mot attacker på hav och land, samt för att hämta in underrättelser med hjälp av spanings-, jakt- och attackflygplan.
2019 utsågs generalmajor Carl-Johan Edström till överbefälhavare för Flygvapnet och till sitt förfogande har han över etthundra flygplan. Den kanske mest kända modellen heter JAS 39 Gripen som tillverkas av SAAB.
Flygvapnet är uppdelat i sju förbandstyper, som i sin tur är fördelade på de sex flottiljerna stridsflygförband, transportflygförband, signalspaningsflygförband, radarflygförband, helikopterförband samt bas- och ledningsförband.
– Hemvärnet
Sveriges nationella skyddsstyrkor har funnits sedan 1940, och har under årens lopp verkat inom olika områden. Sedan år 2000 utgör hemvärnet huvuddelen av Försvarsmaktens personalstyrka (frivillignivå). Huvuduppgiften är att skydda, bevaka och stödja samhället i händelse av svåra påfrestningar.
Posten som befälhavare och högste chef över hemvärnet innehas av rikshemvärnschef (RiksHvC) Gustaf Petri, som bland annat ansvarar för utbildningen av personal.