Att en uniform kännetecknas av att den är likformig och följer vissa regler kan nog de flesta känna igen. Det är en tjänstedräkt som ofta bärs med någon form av gradbeteckning inom det militära.
Hur tjänstedräkten, eller uniformen, är utformad varierar från en arbetsgivare och arbetsplats till en annan, men även mellan länder och olika yrkesgrupper. Kön och religionstillhörighet kan också påverka hur uniformen är utformad. Men hur har uniformer burits genom årens lopp?
1600-tal
Hatt, krås, justaucorps, knäbyxor, knästrumpor och lackskor med spänne; alltihop nästintill identiska för såväl den militära uniformen som den civila uniformen, även kallad modedräkten. Åtminstone när vi rör oss i den senare delen av 1600-talet.
1700-tal
Uniform och modedräkt följs åt när det gäller hattbrättenas uppvikning på de trekantshattar som var högsta mode under 1700-taket. Även smala knäbyxor och knästrumpor håller i sig.
I samband med att den kungliga armén ersatte den så kallade legoknektsarmén började regementena förses med likformig klädedräkt. Silver- och guldknappar, olikfärgade och olika utformade uppslag, byxor, västar och ficklock användes för att skilja olika förband åt.
1800-tal
Under 1800-talet övergick merparten av alla länder till mer praktiska, blå uniformer, undantaget Ryssland, som enligt tradition hade en grön uniformsfärg. Även Storbritannien bibehöll sin röda uniform, även om den brittisk-indiska armén började bära uniformer av inhemskt khakifärgat tyg,
1900-tal
Husarmössa, dolma och pelisse var tidstypiskt under 1900-talet och bars i flertalet länder världen över. Så småningom blev kamouflagefärger allt vanligare, men först endast som enfärgad khaki, grön, brun eller grå. Efterhand utvecklades trenden med olikfärgat kamouflagemönster.
När vi är framme vid övergången till det som kallas ”den moderna tiden” började civiluniformerna tas i bruk, vilket inte minst gäller för statligt anställda tjänstemän.